Den här solnedgången var utan tvekan den vackraste o mest graciösa i sommar.
Tog in varenda sekund.
Jag fick i och för sig beskåda minst halva ceremonin genom kameraobjektivet.
Andaktigt stod jag i flera minuter efteråt och tittade på det purpurskimrande himlavalvet.
Poetiskt. En väldigt ljum augustikväll.
Det enda störiga är att det inte gick att hitta nån perfekt inställning på kameran.
Solen var heelt röd, vilket inte framgår.
Jag fick i och för sig beskåda minst halva ceremonin genom kameraobjektivet.
Andaktigt stod jag i flera minuter efteråt och tittade på det purpurskimrande himlavalvet.
Poetiskt. En väldigt ljum augustikväll.
Det enda störiga är att det inte gick att hitta nån perfekt inställning på kameran.
Solen var heelt röd, vilket inte framgår.
Ord överflödiga.
2 kommentarer:
fiiiina foton as usual;)
hittade inte ordet dock.
Haha! Tack. Inte jag heller, funderar fortfarande.....
O vet du, jag tror att jag lyckats registrera det gamla lösenordet som det nya. Undermedvetet alltså. Det nya känns så bekant. Fast lite för långt.
Skicka en kommentar